Vad innebär hyggesfritt skogsbruk?

HYGGESFRI METOD - MARKEN ÄR ALLTID BEVUXEN MED TRÄD

Hyggesfria metoder anses vara ett medel för att uppnå de mål som skogsägaren sätter upp för sitt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.

Motiven till att använda hyggesfritt skogsbruk varierar från fall till fall. Det kan vara naturvärden, kulturvärden eller sociala värden. I tätortsnära skogar kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ för att bibehålla rekreationsvärden. I områden med annan markanvändning kan hyggesfria metoder vara ett alternativ till trakthyggen, till exempel av hänsyn till rennäringen.

I vissa fall kan det vara en kombination av värden som gör att man väljer ett hyggesfritt alternativ. Ofta innebär detta att det ekonomiska motivet får stå tillbaka, men i vissa fall kan det även finnas produktionsmässiga fördelar med hyggesfritt skogsbruk. (Källa: Skogsstyrelsen).

  • Hyggesfritt skogsbruk kan ses som ett komplement till trakthyggesbruk (kalhyggen) på en begränsad del av skogsmarken.
  • Hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning där detta är motiverat ur miljö-, kulturmiljö-, eller skötselsynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och rennäringen.
  • En viktig utgångspunkt i Skogsstyrelsens rådgivning är markägarens målsättning med sitt skogsbruk.

Ett vanligt antagande är att hyggesfritt skogsbruk gynnar arter som annars missgynnas av det konventionella trakthyggesbruket. Hyggesfria metoder skulle alltså vara positiva för den biologiska mångfalden. Antagandet visar sig ha stöd i både ekologiska teorier och en del empiriska fältförsök (om än bara ett fåtal). Då kunskapsläget är bristfälligt kring vilka effekter en övergång till hyggesfritt skogsbruk kan tänkas få på den biologiska mångfalden, jämfört med effekterna av det skogsbruk som hitintills bedrivits, innebär detta en unik möjlighet för studier.

Hypotesen, som även styrt styrelsens beslut i fråga om omställningen till hyggesfritt skogsbruk, är att den biologiska mångfalden kommer att gynnas av hyggesfritt skogsbruk så att den biologiska mångfalden blir rikare på arealen som brukas med hyggesfria metoder än på den areal som brukas med det traditionella trakthyggesbruket. En viktig del i fortsatt kunskapsutveckling blir således att följa upp satsningen och dokumentera på vilket sätt den biologiska mångfalden gynnas.

Dock finns inga självklara mått på biologisk mångfald som enkelt kan appliceras. Uppsala Akademiförvaltning behöver således besluta sig för ett mått som beskriver den biologiska mångfalden på skogsinnehavet samt utarbeta en metod att ta fram data. Hur ska dagens tillstånd beskrivas och kan utvecklingen följas över tid och hur fångas effekten av en ökad andel hyggesfri beståndsskötsel?

HYGGESFRITT OCH SOCIALA VÄRDEN

Det är allmänt känt att skogen har en central roll för hälsa och välbefinnande, och särskilt under pandemin ökade antalet personer som besökte skogen i rekreationssyfte. Bland annat har studier visat att ljusa skogen, tillsammans med hög tillgänglighet, kan bidra till återhämtning från psykisk ohälsa. Uppsala Akademiförvaltning har som ambition i detta projekt att tillsammans med forskare genomföra studier för att inhämta ny kunskap på ett område som idag har begränsad forskning.

Aktuellt