Klockan ringer kl. 05:00. Två timmar senare börjar arbetsdagen för Jeanette Elander, som vanligt med en gemensam fika med personalen och dagens arbetsuppgifter på gården gås igenom. På förmiddagarna sker framförallt grisskötsel och eftermiddagarna ägnas åt skörden, då det är skördetid i oktober. Kl. 16 går personalen hem.
– Just nu är det mycket positivt att vara grisbonde. Det pågår ett utbrott av svinpest i Kina som är störst på världsmarknaden med masslakt som följd, och det i sin tur ökar efterfrågan på andra leverantörer. Det har egentligen aldrig varit bättre tider än nu för grisbonden, corona har inneburit att fler lagar mat hemma och efterfrågan på svenskt kött har ökat, säger Jeanette.
Men så har det inte alltid sett ut på gården. Uppstartsfasen var tuff och förr fanns det många grisbönder i Sverige. Under de senaste 10 åren har dock antalet bönder reducerats rejält, med sammanslagningar av mark och gårdar som följd. Det är egentligen inte förrän de skalat upp verksamheten och ökat produktionen som de lyckats få snurr på gården. Och nuförtiden ser Jeanette och Fredrik till att njuta lite ibland också. Eller som de uttrycker det: ”nu har vi semester precis som alla andra här.”
– Att vara arrendator har sina fördelar, framförallt känns långsiktigheten trygg och viktig. Det går snabbare att starta upp en verksamhet och komma igång som arrendator och att arrendera av Uppsala universitet är förknippat med långsiktig utveckling, vilket underlättar om man vill utvecklas och vill framåt. Det blir dessutom en en win-win situation om arrendatorn är positivt inställd och det har ju blivit 10 generationer nu som sagt, säger Fredrik.
1992 startade Fredrik och Jeanette grisuppfödningen och ungefär 8000 grisar per år produceras på gården. Valet av grisuppfödning skedde på grund av att slätten där gården ligger helt enkelt lämpar sig bäst för spannmålsodling. Grödorna utgörs av havre, korn, vete och raps, kort sagt de grödor som grisar gillar. De partier som har god kvalitet och efterfrågas av livsmedelsindustrin säljs vidare. Övrigt används till grisfoder. Spannmålsodlingen minimerar risken i och med att det inte blir något spill vid dåliga år, då kvaliteten på spannmålet styrs av vädret.
På gården arbetar man utifrån ett kretslopptänk där grisgödsel körs till en biogasanläggning som sedan förser stadens bussar och tåg med drivmedel. Dessutom har man investerat i ny teknik, där man tar tillvara på värmen från gödsel som därefter leds in som värme i djurstallarna. Grisuppfödning är strikt reglerat i Sverige och kräver mycket noggrann uppföljning i stallarna, alla djur övervakas att de växer som de ska och man jobbar förebyggande så att djuren håller sig friska. Stort fokus läggs vid att förse grisarnas med ett välbalanserat foder.
Kunnandet på Äs Gård är så stort att det har blivit en förebild inom grisbranschen. De tar emot mycket besök och utländska delegationer. För att sprida kunskap om grisbranschen har de många praktikanter och tar ofta emot lantbruksskolor på studiebesök. Nyligen kom en utländsk delegation med ett TV-team från Italien som ville se hur vi i Sverige lyckas så bra med vår djurproduktion och har så friska grisar, trots en mycket låg antibiotikaanvändning.
Men att ställa om produktionen och exempelvis odla grödor är inte något som Jeanette och Fredrik planerar att göra inom den närmsta tiden.
– Jag har världens roligaste jobb, alla i Sverige behöver en bonde 3 gånger om dagen för att äta sig mätta. Vi har blivit duktiga på just grisproduktion och varje dag ser jag resultatet av mitt arbete. Varje liten förändring eller utveckling blir ett kvitto på om du lyckats. Vi har investerat både tid och kapital i gården och ligger i framkant i Sverige, men man ska aldrig säga aldrig. Framtiden ser ljus ut, vi utvecklar och förändrar ständigt vårt sätt att arbeta och nu är ju även våra två söner med och arbetar på gården, säger Jeanette.
Kanske får vi uppleva både 11:e, 12:e och 13:e generationen Elander framöver, så varför ändra på ett vinnande koncept?