Det svenska jordbruket genomgår en strukturomvandling

Uppsala Akademiförvaltning under de senaste 25 åren arbetat för att successivt bygga upp långsiktigt bärkraftiga gårdar. Genom sammanläggningar av egna gårdar, köp, byten och försäljningar, är vårt mål att gården ska ge åtminstone en heltidsysselsättning.

Den ursprungliga donationen år 1624 bestod av 400 gårdar i Uppland och Västmanland. Det var, med vår tids måttstock, små gårdar. I mitten av 1900-talet byggdes Västerås och Uppsala städer ut i snabb takt. En hel del av utbyggnaden skedde på Uppsala Akademiförvaltnings marker. Ersättningsmark köptes då på många håll i landet, bl.a. i Hjo, Katrineholms, Tibro, Oskarshamns Askersunds, Degerfors, Vara och Södertälje kommuner. Under 1990- och 2000-talet avyttrades stora delar av dessa marker, och ersattes av mark inom de ursprungliga kärnområdena i Uppland och Västmanland.

Inom det svenska jordbruket har det sedan mitten av 1900-talet skett en omfattande strukturomvandling. Medelarealen på gårdarna har ökat i snabb takt. En stark drivkraft har varit en jordbrukspolitik som strävat efter billigare livsmedel. När då vinsten på t.ex. ett hektar spannmål eller en liter mjölk sjunker, så måste lantbrukaren producera mer spannmål eller mjölk för att få en bibehållen lönsamhet.

Därför har Uppsala Akademiförvaltning under de senaste 25 åren arbetat mycket för att förbättra strukturen på innehavet. Genom sammanläggningar av egna gårdar, köp, byten och försäljningar har vi strävat efter att successivt bygga upp långsiktigt bärkraftiga gårdar. Vår målsättning är att gården ska ge åtminstone en heltids- sysselsättning.

Även om vi förändrat markinnehavet en hel del under årens lopp, så är det fortfarande många gårdar, och mycket areal, som har varit med sedan 1624 i förvaltningen. Sedan 1950-talet har det förts statistik över arealförändringarna, och vår jordbruksmarksareal är idag något lägre än under perioden 1950- till 1980-talet. Mycket talar också för att omfattningen nu är ungefär densamma som på 1600-talet.

Jordförvärvslagen

De stiftelser som Uppsala Akademiförvaltning förvaltar är juridiska personer. Sedan lång tid har vi i Sverige en jordförvärvslagstiftning. Den syftar till att bibehålla en balans mellan juridiska och fysiska personers ägande av jordbruks- och skogsmark. Ingen juridisk person får köpa sådan mark från privatpersoner om man inte säljer motsvarande mark till privatpersoner.

När Uppsala Akademiförvaltning har köpt jordbruksmark för att förbättra sina gårdar, så har samtidigt lika stora arealer sålts till privatägda gårdar, som därigenom fått möjlighet att utvecklas.

Aktuellt

22 december 2021
Eventuell vindkraftsetablering på Akademiförvaltningens mark
17 december 2021
-
Stadsfastighetsförvaltning
Klimatneutral föreläsningssal på Campus Gotland
13 september 2021
Nu startar byggandet av Nya Filmstaden i Uppsala
1 september 2021
Nybyggnation av Rasbo-Årby